Ja man kan till och med bli glad för en snorkråka!

I dag är det ju fredag å jag har jobbat medans min familj har varit hemma å myst i solen, i alla fall så åkte vi på en tur med bilen och rätt som det var så sa Tobbe!
-Men Ebba du måste ju berätta vad du har sparat åt mamma hemma på bänken. Å då blir hon lite sådär små blyg.
-Ååå vad är det? sa jag
Då säger hon det...
-En kråka.
-VAAA??? Undrar jag
-Ja en snorkråka, säger Tobbe En stor snorkråka som han absolut inte fick slänga. Å vet ni varför??
Jo hon skulle fråga mig om det var så där stor hon var är hon låg i min mage. MEN HUR GULLIGT ÄR INTE DET??? Tänk vilka funderingar det finns i en snart fyraårings lilla huvud. Kalla mig tokig men jag blir imponerad!

Jag har fått det bevisat! Jag är en jävel på att köra åkgräsklippare. Ja i alla fall tycker min son det. Han är ju helt galen i allt vad åkdon heter men han är lite feg att åka. Så igår när Tobbe skulle ta premiärturen så trodde vi ju så klart att han ville åka med. Men Icke sa Nicke. Han stretade emot å ville inte sitta i Tobbes knä. Äh jag åker väl med jag å då sa jag, det blev så klart mycket protester från sambons sida men efter lite bök å stök så satt vi där båda två i Tobbes knä å åkte. 
Jag kan väl hålla med om att det såg rätt sinnessjukt ut när vi gled upp för backen mot vägen men vad gör man inte... 
Sen skulle jag prova å hoppa av så att Tobbe å Wille skulle fortsätta själva, men NEJ det gick inte så Tobbe fick hoppa av å JAG å Wille fortsatte, Men då ska ni veta att det gick bra. Snacka om att lita på mamma!
Vi gled fram som gudar runt gården å det blev såå jädrans bra. (ja om ni frågar oss alltså)

Det får räcka för idag!

KRAM PÅ ER


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0